...telefonsamtal, som gjorde mig både ledsen och liiite glad. En av vår kattunge köpare hörde av sig och berättade att Challenger's (vår uppfödning) Baby Eliot (rödtigré Brittisk korthår) inte finns längre. Han blev 18 år gammal. Han och hans 2 syskon föddes 16 november 1991. Både hans mamma, Ch Björnligans Edit Bus (född 30/10-88, skölpadd, kallades Ditte), och pappa, Eu Pr, Gr Int Ch Björnligans Rudolf (född 12/12-84, kallades Pricken, rödspotted), kom från Björnligan's brittiska korthår, innehavaren Elisabeth är en välkänd "profil" i kattvärlden. Ordförande i Järva kattklubb och även domare. Hon har fött upp britter sedan 1976!

Trist att höra att vår sista bebis är borta, men jättegulligt att ringa och tala om det! Det är många minnen som rusar runt i huvudet just nu... snyft... Vi födde upp 5 kullar britter som Pricken var pappa till under åren 1985-1991. Dessutom hade han ett "harem" av kattflickor från Skåne till Norrland som var hos oss på parning.

En rödtigré Britt (bilden är lånad på nätet)

...Vi har inte våra fäder i livat längre, tyvärr. Så vi tänder ljus till dem. Min far avled 1996 makens tre år senare.

Till pappa Stefan och pappa Bengt

Vi saknar er!

Det är grått idag också och varmt, termometern visar +7,1 grader. Maken jobbade hårt igår och sover. Det får han göra så länge han vill och behöver.

Han var duktig och fixade allt han tänkte göra i helgen redan igår, så vi har inga måsten för idag. Kanske vi går en liten sväng, inte för att vädret är så roligt, utan för att få lite frisk luft. Vi får se.

Théet är klart, jag har tagit mina morgonpiller mätt blodsocker (5,3) som ligger bra trots äppelkaka med vaniljsås till efterrätt. Vi hade några äpplen som åkte ner i en sockerkakssmet och blev jättegod.

Bäst att rosta ett par mackor och äta lite.

    /Julia

 ...vår middag!

Vi lade skivad potatis och lök, varvat med cassler och anans. Hällde på lite grädde, riven ost och ströbröd. In i ugnen tills potatisen blev mjuk.

MUMS! 

...elektriker idag och har satt upp nya lampor på verandan. Jättesnyggt blev det och ger bra ljus. Toppen, han var tvungen att motera ner den som satt i vägen för den nya avdelaren. Den lampan satt i taket, de nya sitter på väggen. En på var sida om nätet i mitten på verandan.

Visst blev de snygga? Och ja! Han har satt upp belysningen på huset också.

Även fönsterbelysningen är bytt... till SNÖGUBBAR!

Jag har bakat Gunillas kladdkaka i micron. Den är på kylning ute på verandan, till middag blir det ostgratinerad cassler med ananas, potatis och sallad. Gott.

Efter maten ska vi titta på några avsnitt av

    /Julia

...lördag, mörkt och blött men varmt, vår termometer visar +8,0 grader. Det vore roligt om solen kunde visa sig liiite. Jag tror det inte, eftersom himlen är jämngrå. Jaja, vi får väl se.

Jag har sovit länge idag, med allt vad det innebär, men maken vaknade tidigt och kom upp lagom till att théet dragit färdigt. Så nu ska vi äta frukost tillsammans. Jätteroligt!

    /Julia

...alla gulliga kommentarer. Ni är så uppmuntrande, det värmer. Nu ska maken och jag ägna oss åt:

Agatha Christies mästerdetektiv.

Så jag säger god natt redan nu till alla mina fina bloggvänner!

 /Julia

...den absolut tristaste månaden (i god sällskap med februari). Mörkt vått och blåsigt. Bläää!!! Innan snön kommer är det vidrigt mörkt. Fast jag är gärna utan snö också. Jag vet att jag säger emot mig själv, men vid första advent är det ljusare med all julbelysning ute och inne. Belysningen ute brukar få vara kvar hela februari hos oss. Mysigt när den tänds vid 4-tiden på eftermiddan och lyser framåt klockan 10-11 på kvällen.

Vi sitter och väntar på maken/husse. Han kommer om 1½ timme cirka.

Vivi! (och alla andra som vill veta varför jag tjatar om min träning varje dag)

Om jag inte hade varit så envis och tränat så hårt som jag gör, hade jag legat på sjukhus fortfarande med vänstersidig förlamning efter stroken. Jag måste träna dagligen! Jag hade aldrig kunnat komma hem om jag inte kunde klara mig själv. Nu kan jag använda min vänstra han liiite och kan stå på mina ben en kort stund, liksom att jag orkar gå 10-15 meter med hjälp av bock.

Mycket gör jag på mitt sätt och inte alls som jag gjorde förr.

Måste är uppfinningarnas moder sägs det och det är sant.

Många vardags"problem" får jag hitta nya lösningar till.

Knäppa knappar, ta på BH och så vidare med bara en hand. Hyvla en ostskiva, bre en smörgås, jag kan fortsätta i det oändliga. Prova själv!

Allt detta klarar jag helt själv och jag har ingen hemtjänst, bara ett trygghetslarm om jag skulle falla. Den ha använts 1 gång 8/8-08, då jag föll och maken inte kunde hjälpa mig upp själv. Det är enda gången jag har ramlat och jag tänker inte göra om det.

Så jag är inte ett dugg "duktig" (jo, liiite) utan skiträdd för att hamna på sjukhus. Därför tränar jag så flitigt!

    /Julia

...äntligen fredag! Grått och trist ute och milt termometern visar +6,8 grader redan nu.

Jag har sovit gott och vaknat som vanligt, jag är stel... Jag har gjort en del av mina övningar, men inte de är nog. Måste forsätta med programmet efter frukost, det är bara det som hjälper.

Ganska bra egentligen, för så här måste jag hålla igång kroppen och röra på mig så mycket jag kan. Jag vill bli av med rullstolen innomhus - men ack så lååångsamt det går. Just nu är jag beroende av min stol, utom när jag sitter i soffan eller fåtöljen (vilket jag gör en stund varje dag!).

Ska jag hämta nåt eller måste ha nåt i handen är det rullstolen som gäller. Jag klarar inte att till exempel hålla en mugg med thé i vänster hand utan att spilla, är den tom så går det, inte annars. Min högra hand är upptagen med bocken som jag inte klarar att gå utan.

Jaja... det är bara att träna vidare och öva, öva och öva ännu mera. Nu blir det frukost!

    /Julia