...maken har åkt   . Men han är tillbaka redan på tisdag kväll, eftersom jag ska till doktorn på onsdag. Min vanliga ½-årsbesök och jag behöver nytt läkarintyg för att förlänga färdtjänsten dessutom.

Jag vill gärna att han är med vid läkarbesöken. På tisdag morgon kommer distriktssköterskan för att ta de blodprov som läkaren vill ha. Jag har inte bestämt än om jag vill ha   - vaccinet. Jag ska fundera lite till.

Bra att bli kollad en gång i halvåret. Kul att få visa upp nya färdigheter.

Annars har jag inga andra måsten denna vecka heller, skönt. Lista på vad vi behöver har jag skrivit redan, så det är klart. Det mesta ska vi handla efter läkarbesöket.

Nu ska jag kika på stafetten i skidskytte och se om herrarna kan matcha damernas fina tredjeplats. Ha en trevlig eftermiddag!

    /Julia

...denna tidiga Lucia-morgon.

Fast hos oss är det bara jag som är uppe såhär dags och en mycket sömnig Smulan som just la sig i soffan och somnat om.

Husse och Amanda sover gott i sängen, det får de fortsätta med tills de vaknar när de har sovit färdigt.

Gårdagen gick ganska fort. Vi var ute en sväng i solskenet, det var ljuvligt, men ganska kallt. Annars var det ju skidsport i TV hela dagen och lite simning sent på eftermiddan.

Jag gjorde en mycket enkel middag, prinskorv, köttbullar och en krämig äggröra till. Otroligt gott, för det var så länge sedan.

Vanlig omelett äter vi oftare, men just äggröra blir det mer sällan, liksom prinskorv.

Varför äter vi bara prinskorv runt jul, det finns ju att köpa året om? Ingen aning! Gott var det i alla fall.

Jag önskar alla en trevlig Lucia och tredje advent!

    /Julia

...jag är jättesen idag. Gick och la mig vid ½10-tiden, somande genast och sov till 8 med ett besök i badrummet runt 4 och somnade om.

Jag vet inte varför, men jag känner mig jättestressad när jag vaknar så här sent. Undrar varför? Jag har ju absolut inga tider att passa idag alls.

Jag får sitta med min frukost i lugn och ro och varva ner. Men det blir så här varje gång när jag sover länge. Hela dagen blir förskjuten på nåt vis, fel liksom.

    /Julia

...till en av årets största festdag. 10 december, Nobel-dagen. Pristagarna får sina pris och stor fest sedan hela kvällen - natten.

Jag slår nog på TVn  och tittar på prisutdelningen på eftermiddan och lite av middagen på kvällen. Ja, jag får se hur länge jag orkar, tur att jag har TV i sovrummet och kan ligga och titta om jag vill.

Nu är min frukost strax klar, har just petat i mig mina mediciner. Mitt blodsocker ligger på 5,2 idag - helt normalt.

    /Julia

...Onsdag, jag gillar onsdagar för det är bara en dag kvar till fredag! Då kommer maken/husse. Härligt.

Jag har tagit det lugnt, men kunder inte låta bli att försöka mig på stickningen. Det gick väl sådär... jag fick nästan kramp i fingrarna efter 10 minuter, lika bra att sluta för idag. Jag får försöka igen imorrn igen, men det blev i alla fall 50-talet maskor.

Nu ska jag återgå till "Fejjan" och min farm. Ha en trevlig eftermiddag!

    /Julia

...det är plusgrader fortfarande, 3,4 visar vår termometer. Det har regnat igår kväll och inatt och det är troligt att det kommer att göra det idag också.

Idag vill jag gratulera Veronica  som fyller år

En jättemysigt tjej och god cybervän

Vi hoppas att hon och jamisarna Kim & Dina får en toppendag idag! Vore fint om solen skulle lysa lite för henne.

 /Julia

...nu är boken slut   , Den var mycket bra!

Snart dags att gå och sova, men först en runda bland min vänner och se hur deras dag har varit  .

    /Julia 

...min bok är så spännande, så jag glömmer nästan allt annat. Jag har dock gjort nåt jag inte har gjort sen jag blev sjuk!

Jag tog fram min stickning och försökte... det gick väl så där, men övning ger färdighet.Att få min trasiga vänsterhand till samarbete är en jätteutmaning, men jag klarade 6 maskor första gången. Vilade och gjorde 10 till efter en stund. Jag älskar att handarbeta och saknar det mycket. Nu får det vara för idag, men jag tänker försöka imorrn igen. Stickning är en toppenträning för att få tillbaka finmotoriken i handen.

Jag har stickat jättemycket förr, tröjor till både mig och maken. 

Dessutom stora saker som en yllefilt till mamma som mätte 150 X 200 cm i ett stycke.

Jag har alltid haft klena handleder, men hade arbetet i knät och stickade fram och tillbaka på 80 cm lång rundsticka. Det gick jättebra! Arbetet tog en vinter (-97) och mamma var jätteglad att få den.

Hon såg när jag satt och stickade, men anade aldrig att den var till henne.

Nu blir det en trekantig sjal av ett ojämnt, bublig lite melerat garn i blått och vitt, med bara räta maskor. Jag använder rundsticka nr 5.  Nåt annat,  mer komplicerat vågar jag mig inte på än. Förhoppningsvis senare när handen verkligen lyder igen.

    /Julia