... natts sömn och bara lite träningsvärk, vaknade jag igen av intensiv fågelsång.

Stålande solsken och flera plusgrader lovar gott till eftermiddan.

Jag har planer på att sitta lite på verandan i solen en stund. Vi har väl alla längtat till våren och solen...

Här på bordet bredvid mig står i ett pytteglas vårens första blåsippor. Min man plockade dom igår under sin promenad.

Han vet att jag älskar dom, även om dom inte står mer än några dagar.
Dom ger löfte om den kommande sommaren.

Jag låg på sjukhus hela förra våren och fram till midsommarveckan. 9 låååånga veckor.

Efter de 3 första veckorna fick jag iaf åka hem hit 2 lördagar i några timmar, innan jag fick min första helgpermission.

Innan den beviljades åkte sjukgymnasten och en sköterska med hit för att se att jag skulle klara vistelsen utan problem hemma.
Triviala saker som att gå på toa, kan vara jobbigt om man inte kan gå.

Vår lilla stuga är ju så liten... Jag MÅSTE kunna gå några steg både i badrummet och duschen och till sovrummet.

Efter att jag visade att jag klarade dessa promenader fick jag min första helgpermission just till påsk.

Det har gått ett år sedan jag blev sjuk och jag klarar vardagen bra.

Med god hjälp av den s k strokegruppen som består av sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.

Dessa gör hembesök och träningen sker i just den miljö där det är viktigast att jag fungerar utan problem. (Det ingår en logoped i gruppen också men honom har jag aldrig behövt och har inte träffat heller.)

Jag ser fram emot påsken... Maken har ledigt i 5 dagar, mysigt.

Vi ska njuta av god mat, lite godis och varandra

Hoppas att det blir lika fint väder som det är nu.