...en vanlig höstmorgon, -1,5 grader visar termometern. Meteorologerna spår en solig, men blåsig dag med regn framåt eftermiddan. Vi får väl se hur det blir. Solen har inte gått upp än, men det finns en rosa skimmer österut som ser lovande ut. Det blir nog en fin onsdag.

Jag kommer inte att göra nåt speciellt idag heller. Se lite på TV, lyssna på bok, eller kanske börja läsa Mammutjägarna, den tredje boken om Ayla. Jag får se vad jag har lust till. 

Jag vaknade tidigare än igår. Vid 7-tiden gick jag upp och efter besöket till badrummet gick jag tillbaka till sängen för att göra min liggande träning. Det gjorde nästan inte ont alls. Skönt att värken har gett med sig.

Annars känns det som vanligt, de pirrande domningen i vänstra kroppshalvan lär jag aldrig bli av med. Jag är van, men ibland är det mer kännbart än andra dagar.

Det jobbigaste är när det känns som om jag hade en spikmatta i vänstra toffeln. Då är det inte kul att stå upp eller gå på foten, men det måste jag göra ändå.

Nu ska jag stå vid spisen och göra ordning frukost, vilket går fort. Théet brygger jag i bryggaren, den har en théinsatts. Mackorna åker in i rosten. Bre mackorna kan jag göra sittande när de är klara. Så en liten stund måste jag stå varje morgon hur ont det än gör.

Idag är det en bra dag! Det sticks inte så mycket i foten. Lika bra att sätta igång genast. Jag är hungrig!

   /Julia