...vilken underbar höstdag vi hade igår, vi hoppas på en lika fin söndag. Det var härligt ute och maken fick mycket gjort. Det finns ju en hel del att pyssla med ett litet hus och trädgård inför vintern.

Grannarna var lika upptagna med att lägga undan sommarens utemöbler och några klippte gräset för sista gången. Maken funderade lite på det, men det behövdes inte. Dessutom har han plockat undan gräsklipparen för vintern förra helgen.

Jag tyckte inte heller att det fanns anledning att ta fram den igen. Gräsmattan ser prydlig ut och det är huvudsaken.

Grannen framför, som har en stor ogräsodling istället för gräsmatta, klippte sin. Det borde han ha gjort i redan augusti.

De är inte här så ofta och när de väl kommer klipps gräset snabbt, fikas i trädgården och sen åker de hem igen. Så har de gjort i 20 år. Jag fattar inte hur de har råd att inte vara här. Äsch - det är inte min sak att fundera över.

Söndagar är lite dystra, för maken måste ju ge sig iväg framåt dan. Det gör att jag känner mig lite nere redan på morgonen, men vi är vana och bara han har ringt och talat om att han är framme är allt bra igen. Nedräkningen till nästa helg börjar.  Som tur är går ju vardagarna fort.

Nu är det hög tid att "put the kettle on" för vi behöver frukost snart. Han sover, det hörs inga rörelser från sovrummet än, men jag vill ha en mugg thé.

  /Julia